Starving for attention

Kärlek, vad är det? En slags pakt som en del av världsbefolkningen slugt dras in i, lockas grymt dit av dess trolska kraft som liksom en daggmask till ett äpple. Nästlar sig in i personernas blottade mentaliteter och intar försvarsposition som inte ens civilförsvaret kan ta sig genom. Infekterar känslan och gör den obotlig. Som en smitta - vissa drabbas, andra inte. Vi andra, till dem hör alltså jag.

  Dagligen på stan ser man dem. Slickar varandras ansikten som om de vore skålar där de sista chipssmulorna måste väck. Gosegosar. Gullegullar. Kramas och smeks så både armar och tungor krampar. Man tänker bittert; varför får inte jag tillhöra den positivt smittade massan? Skicka sms, få svar och impulsivt och reflexmässigt börja skrika och hoppa på stan, undvika alla a-brunnar, sväva på de rosa molnen ... Enda molnen jag sett i dag är grå, tunga och djävligt regnfyllda. Och på stan skiter man väl i a-brunnarna. Man ger blanka fan i Fucking-Åmål filmens missbrukade budskap om allt vad fotsteget på en a-brunn faktiskt innebär; abort, anorexia, aids och så vidare och så vidare.

  Man får istället anstränga sig och springa slalom mellan kärleksparen och dess osynliga handbojor man tvärt kan råka rusa in i, och oavsiktligt bryta kärleksgreppet. Eller, om man har tur, stötas bakåt som en gummibandseffekt och därmed inte åsakat större skada än fyra förvånade och irriterande ögon riktas åt den enda singeln i dess synfält. Det är tur att man oftast ser dem i god tid. Värre än stoppskyltar. Värre än trafikljus. De är liksom överallt. Men själv slipper man alltså undan.

  Nej fy fan. Kärlek, vad är det. Hjärteknip, magsår, ångestframkallande och något som förvandlar vanliga dödliga till smöriga balladrockare där allt, precis allt involverar, behandlar och innefattar känslan av att vara kär. Som om de inte räckte med att man dagligen anfalls av radioplågornas snyftiga dängor där hela livet tycks kretsa kring detta fenomen vi alla visserligen trugar efter (men som de flesta av oss föraktar när vi inte själva är under dess påverkan).

  Jag säger bara singel - kärlek, vad är liksom det. Kan man inte älska sig själv kan man ändå aldrig älska någon annan.